Utvandringen till Amerika
Under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet var Sverige ett fattigt jordbruksland. Missväxt, fattigdom och brist på mark fick över en miljon svenskar att utvandra mellan 1850 och 1920, framför allt till USA, i hopp om ett bättre liv. Utvandringen är en viktig del av Sveriges historia och visar hur annorlunda landets ekonomiska situation var jämfört med idag.
Demokratins genombrott
Sverige blev inte en fullständig demokrati över en natt. Beslutet om allmän och lika rösträtt fattades av riksdagen 1918, och det var först i valet 1921 som både kvinnor och män för första gången fick rösta i ett riksdagsval. Det är en central skillnad att komma ihåg: 1918 är året för beslutet, medan 1921 är året för det första valet där alla röstberättigade faktiskt fick rösta. Med detta blev Sverige en parlamentarisk demokrati där makten utgår från folket.
Folkhemmet och den svenska modellen
År 1928 formulerade den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson idén om "folkhemmet" – tanken att samhället ska likna ett gott hem där ingen ställs utanför och där trygghet och gemenskap gäller för alla, oavsett bakgrund. Folkhemstanken kom att prägla utbyggnaden av den svenska välfärdsstaten under 1900-talet.
Parallellt växte det som kallas "den svenska modellen" fram på arbetsmarknaden. Den innebär att arbetsgivare och fackförbund själva förhandlar fram löner och villkor i kollektivavtal, i stället för att staten bestämmer detta genom lag. Modellen har sina rötter i Saltsjöbadsavtalet från 1938, en överenskommelse mellan arbetsgivare och fackföreningar som lade grunden för en fredlig och stabil arbetsmarknad i Sverige.
Sverige under de två världskrigen
Sverige var inte stridande part i vare sig första eller andra världskriget, utan förklarade sig neutralt i båda konflikterna. Trots neutraliteten påverkades landet av kriget, och Sverige tog emot flyktingar från flera länder.
En svensk som blev världskänd för sina humanitära insatser under andra världskriget är diplomaten Raoul Wallenberg. Han arbetade vid den svenska legationen i Budapest och utfärdade skyddspass som räddade tusentals ungerska judar undan deportation till koncentrationsläger. Wallenberg försvann själv i sovjetisk fångenskap efter kriget och hans öde är fortfarande inte helt klarlagt.
Miljonprogrammet och bostadsbyggandet
Efter andra världskriget växte Sveriges ekonomi snabbt, och många flyttade från landsbygden till städerna. För att lösa den akuta bostadsbristen beslutade riksdagen om det så kallade miljonprogrammet: en plan att bygga en miljon bostäder under tio år, från mitten av 1960-talet till mitten av 1970-talet. Miljonprogrammet förändrade svenska städers utseende i grunden och skapade många av de bostadsområden som fortfarande finns kvar idag.
Varför är det här viktigt för medborgarskapsprovet?
Frågor om Sveriges moderna historia handlar om att förstå hur dagens Sverige – demokratin, välfärden och arbetsmarknaden – har vuxit fram. Medborgarskapsprovets samhällskunskap testar om du känner till centrala årtal som 1918 och 1921, begrepp som folkhemmet och den svenska modellen, samt personer som Per Albin Hansson och Raoul Wallenberg.
CitizenPrep hjälper dig att öva på den här typen av frågor med tydliga förklaringar på flera språk, men tänk på att vår tjänst är ett studiematerial och inte en officiell myndighetstjänst – vi kan aldrig garantera att du klarar det riktiga provet. Genom att repetera regelbundet ökar du dock dina chanser att känna igen rätt svar på frågor om Sveriges moderna historia.