Rösträtt och vem som får rösta
I riksdagsvalet får den rösta som är svensk medborgare, är eller har fyllt 18 år senast på valdagen och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Rösträtten till riksdagen är alltså kopplad till svenskt medborgarskap. I kommun- och regionval gäller andra regler: där behöver man inte vara svensk medborgare för att rösta, men man ska vanligtvis ha varit folkbokförd i Sverige i minst tre år. Medborgare i ett EU-land eller i Island och Norge har rösträtt i kommun- och regionval direkt när de folkbokförs i Sverige, utan krav på tre års boende.
Hur ofta och vad man röstar om
Val till riksdagen, regionerna och kommunerna hålls samtidigt vart fjärde år, den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet hålls istället vart femte år. Riksdagsvalet avgör vilka partier som ska sitta i riksdagen och därmed vilken regering landet får, medan region- och kommunvalen handlar om till exempel sjukvård, skola och lokal service.
Proportionella val och fyraprocentsspärren
Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att varje parti får ungefär så stor andel av mandaten (platserna) i riksdagen som partiet fick av rösterna i valet – får ett parti till exempel 20 procent av rösterna får det ungefär 20 procent av platserna. Det är alltså inte vinnaren som tar allt, som i vissa andra länders valsystem.
För att komma in i riksdagen måste ett parti dock få minst 4 procent av rösterna i hela landet (det finns även en möjlighet att ta plats genom att få minst 12 procent i en enskild valkrets). Denna spärr finns för att undvika alltför många små partier i riksdagen, vilket annars kan göra det svårare att bilda en stabil regering.
Partierna i riksdagen
Efter valet 2022 satt åtta partier i Sveriges riksdag: Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L), Miljöpartiet (MP), Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V). Partierna har olika politik i frågor som skatter, välfärd, miljö och migration, och det är väljarna som genom sina röster avgör vilka partier som ska representeras i riksdagen och hur mandaten fördelas mellan dem.
Folkomröstningar
Utöver de allmänna valen kan Sverige hålla folkomröstningar i särskilda frågor. En känd folkomröstning hölls 2003, då svenska folket röstade om Sverige skulle byta från den svenska kronan till euron som valuta. Majoriteten röstade nej, och Sverige har därför fortfarande kronan som valuta. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande, vilket innebär att riksdagen formellt fattar det slutgiltiga beslutet, men i praktiken har resultatet stor politisk tyngd.
Varför detta är viktigt för medborgarskapsprovet
Frågor om val och partier är ett återkommande inslag i medborgarskapsprovets samhällskunskap, eftersom en fungerande demokrati bygger på att medborgarna förstår hur de kan påverka genom att rösta. Genom att öva på frågor om rösträtt, valsystem och partier på CitizenPrep kan du bli tryggare inför provet. Kom ihåg att CitizenPrep är ett studiematerial och inte en officiell myndighetstjänst, och att övning här inte kan garantera att du klarar det riktiga provet – men det är ett bra sätt att stärka dina kunskaper i samhällskunskap inför medborgarskapsprovet i Sverige.